Det har nu blivit höst igen och jag har varit sjukskriven på heltid sedan april! Under 6 veckor raserades det som jag jobba så hårt för att komma tillbaka .                                                                                   

När jag ramlade handlöst ner i en värre depression än den jag tagit mig upp ur.Först efter sju månader börjar jag kunna återskapa ett mej ett liv igen. Fortfarande är det av mycket stor vikt att där hålla igen så inte jag kan hålla balans i min tillvaro.Jag uppskattar alla små framsteg som gör att jag går åt rätt håll i mitt tillfrisknande. Viktigt att hålla i tanken att det går åt rätt håll. Tro nu inte att detta är det lättaste .Så många tårar som jag fällt under dessa månader går inte att räkna.

 

Jag är fortsatt sjukskriven på 100% till första December som tur är. Att gå till ett arbete är jag inte redo för än, men visst finns längtan att få ha en vanlig vardag.

Oj. vad jag saknar mina arbetskamrater att prata med, att få använda mitt yrkeskunnande och de underbara barnen.som möter upp mig med glädje!

 

Jag tar min promenad varje dag och som ni vet tycker jag mycket om hösten. Förra veckan var jag till kuratorn och sen åkte ner till Hemköp för att handla och jag kunde inte släppa tanken på att ta kort  på löven vid lasarettet så jag vände och parkerade endast för att ta korten, knasigt! men det bjuder jag på!