Jag kommer inte riktigt ihåg årtalet för semestern men barnen var inte så stora. På den tiden tältade vi och åkte i vår gamla Jetta

Vi hade införskaffat så liten sittvagn som möjligt för att kunna ha den i vår takbox. Det här året var ekonomin lite ansträngd men målet att åka till Skåne kvarstod.
Vi packade in all slags utrustning som behövs för camping. Jag stod och avvägde skulle vi behöva ta med lakan . Benny och jag beslöt nej vi skulle ju campa. Allt packades in i bilen inklusive en emaljförsed potta för vår dotter som höll på att bli torr.
Bilen var till råge packad dock ändå välorganiserat.

Semester resan kunde starta alla i familjen mycket nöjda och glada. Jag var glad hade vunnit högsta vinsten på vin lotteriet så även några flaskor av detta fanns i packningen. Det regnade när vi åkte men det kändes inte som nåt stort bekymmer.
Strax utanför Gränna började en varningslampa lysa och det började lukta rök  i bilen.
På den tiden var vi inte ägare  till mobiltelefon så min man fick stanna till vid en telefon kiosk. Han var orolig att det skett något stort  fel på bilen.
Bärgningsbil tillkallades och döm om vår förvåning när chauffören tyckte vi skulle sitta kvar i bilen på hans bärgningflack. Det kändes mycket underligt när vi fick köra upp på rampen.
Vår färd emot Gränna började.
Det regnade  som sagt och när vi åkte genom Grännas huvudgata i början av juli, vistades det många turister på gatan. Jag kände mig mycket uttittad och fick nästan lust att ta upp handen för en Silvia vinkning.
Efter en stund var vi framme vid verkstaden.bilen rullades av rampen och ett stort knack hördes då kulan bak på bilen gick av emot asfalten pga av tyngden på bilen. 
Där fick vi ett besked att det skulle nog ta några dagar med att få ordning på bilen.

Bra start på semestern ,vi packade lite tillhörigheter i sittvagnen och begav oss på jakt efter vandrarhemsrum. Jag förbannade mig över att inte lakan var med. Nu fick vi gå och leta på en affär där de hade papperslakan. Vi fick tag på ett rum och det var i en stenbyggnad så det var rått och kallt.
Barnen var hungriga och vi försökte tänka positiv utifrån situationen. Vi tog kameran med oss och besökte de polkagristillverkare som fanns , vi fotade  staden och dess sevärdigheter. På kvällen kändes det ändå som vi haft en bra dag utifrån de förutsättningar vi fått.
Dagen efter bestämde vi att jag och barnen skulle uppsöka badet eftersom det var mycket vackert väder. Min man gick till bilverkstaden och kollade läget. Efter ett par timmar kom han till badet och meddelade att bilen var fixad. Vi kunde fortsätta vår färd dock hade reskassan minskat med 2600kr vilket inte kändes super. Vi avvägde om vi skulle vända eller korta vår resa. Vi bestämde dock att fortsätta emot Skåne som vi gått och drömt om hela vintern.

Resan mot Skåne gick utmärkt. Vi kände oss så nöjda när vi såg vyerna i skåne. Långa backar fylld med röd vallmo, små gårdbutiker med olika försäljning. Vi campade på Löderups naturcamping.Tyvärr blev vädret inte riktigt som vi tänkt oss,Det var kyligt att kryppa ner i sovsäcken på kvällen och några bad för barnen var svårt att få till. På dagarna tog vi dagsutflykter tex till Konungagraven, Kiviksmusteri, Kåseberga och Ale stenar Backåkras vackra landskap, Glimmingehus , Cafe annorlunda och mycket mer. Energin var det inte något fel på vid den tidpunkten av livet.
Många kort tog vi och på kvällen när barnen somnat tog jag och M
min man något glas vin det kändes som en jättelyx.
Efter en vecka som vi tyckte ändå trots den starka vinden och regnet varit en bra vecka.Beslöt vi att åka upp till Blekinge och se Eringgården.
 
Bilen packades och vi begav oss däråt. Vi hamnade i en lång rad av bilar ,där det var svårt att hålla den hastighet som stod 50 km i timmen min man var mycket uppmärksam på att bilen vår bil nu låg på en hastighet av 60 km. Precis när vi kommer upp på krönet blir vår bil invinkad av en poliskontroll. Vi har kört för fort,med tanke på hur vår bil såg ut och att den nog var en aning nedlastad tror jag att det var därför de just tog oss. Vi fick böter 1600kr . Semester kassan minskade ännu en gång.
Vi kom fram till campingen vi Eringsboda. Det var en fin camping nu stod solen högt och det kändes som att det skulle bli roligt att gå in på den fina trädgårdsparken. Tidigt nästa morgon packade vi matsäck,eftersom matkassan var lite ansträng av visa orsaker. Kamera och en glad familj traskade in .

Mor i huset tog många bilder precis som under hela vistelsen i Gränna och i Skåne, naturligtvis var barnen det stora fotoobjektet. Vi kom till slutet och tog en glass . Då frågar jag min man va konstigt har du byt film. Nej det har han inte fotorullen ligger i kamreaväskan så det är bara att sätta i ny. Han öppnar kameran och i kameran finns ingen film.
Jag börjar gråta alla kort vi tagit under semestern fanns inte . Min man är en handlingen man han tar kameran säger vänta här . Sen springer han runt i parken och tar nya kort- kommer glatt tillbaka och berättar vad han gjort.
Jag har inte hjärta att säga att fotograferingen saknar bilder på våra barn. Men i mitt huvud finns en sorg över alla bildminnen som vi tagit under semestern som inte finns.

Två dagar senare beger vi oss hemåt strax utanför Nora korset smäller det till i bilen . Vi har fått punktering en mil hemifrån.Mobiltelefon har vi ju alltså ingen ,så det blir att  packa ur all packning ur kofferten för att få tag på reservdäcket. Jag sätter mig med mina barn i diket och när däcket är byt ,fäller jag kommentaren till min man "vi hade i alla fall tur med vädret "jag är full i skratt. Min man är inte på något skämthumör han fäller kommentaren  Ska du med hem då sätter du dej där bak och håller tyst. Jag stänger bildörren och vi far hem vid infarten till vår by jublar barnen. Man kan tolka det som borta bra men hemma bäst. Vi behöver inga bilder för att minnas denna semester av någon anledning.
Så snart vi fich ny lön införskaffades en mobil till familjen.  Här nedan Peps Persson med Oboy.