Hej på Er!

Nu är vi på väg mot våren! Under påsken var jag kraftigt nedsatt fysisk. Hade som träningsvärk under tre dagar och kunde knappt gå över golven inomhus. Jag och Benny blev oroliga så vi åkte upp till akuten för att kolla upp hjärtat. Alla värder utmärkta så vi åkte hem igen. Jag var fortfarande mycket ansträngd precis som när man haft lunginflammation. Två dagar senare mådde jag likadant och ringde till min läkare. Han ville att jag skulle öka upp dosen på ett preparat med serotonin som jag ätit sedan januari för depression.Det skulle göra mig piggare och det gjorde det i början. Jag gjorde som han sa dagen efter vaknade jag med vader lika tjocka som låren knäskålarna var borta. Jag avslutade det preparatet omedelbart och ringde läkaren. Vi kom överens om att höras i tisdags. 

Jag har nu låtit bli en vecka och faktum är att jag börjar känna mig piggare. Det har alltså hänt en tredje gång att medicin som skulle göra mig piggare har gjort mig sjukare.Innan jag slutade med medicinen kunde jag endast ta en promenad och laga mat till familjen sen var jag helt slut varje dag.

I höstas när jag var som sjukast började jag sticka en kofta till det blivande barnbarnet. Igår blev de klar så idag har jag överlämnat den till lille Frank. (Jag har kalllat den för depressionskoftan efter som jag levt med den under hela depressionen.Väldigt drygt garn  får jag säga eftersom jag fått gjort om delar till den flera ggr. ) Så man kan säga att den värmt många gånger precis som hemved😊 Nåja  nu är den tvättad och inga sorger finns kvar bara glädje hos mormor!