Hej på Er☺

I torsdags var jag på sjukbesök i Örebro. Denna gången kom sjukbilen och hämtade mig 13.10 för att jag skulle vara inne 15.30 . Jag var i god tid och inne på fraktur mottagningen var det fullt i väntrummet så jag satte mig på en soffa utanför. Jag hade en cd med körsånger inför körsångsuppträdandet på morsdag. Så jag hann lyssna igenom den tre gånger när någon knackade mej på axeln. Det var Lena på frakturmottagningen som sa att jag kunde ta bort gipset och därefter röntga mig.

De har varit så gulliga på frakturmottagning så jag hade med mig tre roliga grodor i plåt till dem.
Allt flöt på så vid 15.30 rulla jag upp i min rullstol till ortopeden dom opererat mig i februari. Jag har varit spänd inför besöket. Skulle jag kunna gå och hålla balansen.

Vi hälsade och han spanade in röntgen bilderna.

Ja du det här ser inte bra ut det har inte alls läkt som jag trott.

Du får ha gipset ett par månader till får vi se om det blir bättre. Det är en skruv också som skulle behövas opereras bort snarast. Jag blev alldeles tårögd...

När jag hämtat mig fick jag upp min minneslapp med frågor. Jag frågade om vi kunde fara utomlands om två månader och bada i havet. Jo,det trodde han men ändrade sig om gipset och sa att jag skulle få en walking ortos. Syster Lena och jag provade ut den och letade ut lämpligt ilägg att ha i botten.Sedan bad jag att få förnyat sjukrese intyg eftersom det bara var utskrivet till i torsdag, 

Han skrev nytt läkarintyg och ville att vi skulle träffas i slutet av maj . Då han åter var uppe från Lund igen. 

Jag berättade att min rektor vill ha mötet med mig . Jag skulle hälsa henne att det här med min fot skulle ta lång tid och att han opererat förskollärare förut som återgått till jobbet med lite anpassning av tjänsten.Ja det var verkliigen glädjande att höra.

 

Benny kom och hämtade mig .På torsdagskvällen satt jag och grinade. Tankar om att det inte läkt och tänk om inte blir bättre än innan. och att jag åter var okapabel att ta bilen.på ytterligare två månader. 

Nåja nu har jag grinat färdigt och gillar läget. Nu kan jag ju ta av otrosen vid sänggång och ducshning . Det ska bli bättre och vår resa utomlands är en fin morot.

 

Nu ska jag berätta något som hände mig vid den första sjukresan. Jag var ganska nervös så jag stod färdig när bilen kom. Lite skämtsam sa  chaffören där jag stod " kan jag hjälpa tant" Tant och tant sa jag vi är nog jämn gamla!

Jag satte mig i framsätet och bältade mig. Då kommer chauffören med ett par hopkorvade trosor och frågar vad ska han skulle göra med dem.  Hade det funnits en lucka i golvet hade gömt mig där. Jag sa snabbt jag tar dem. Ja,de hade legat i rullstolen under dynan sedan morgonen när jag gjorde morgontoalett. Jag satt där pionröd och knäpptyst.

 

Han pratade på som inget hänt och jag bad om ursäkt för det som hänt.  När han fick upp mitt personnumret på mig, sa han du hade rätt du är ett år yngre än mig.

Nåja vi åkte mot Örebro och snart var turen till ända.

Då säger han du kan komma förbi vid Tittin där säljer jag jordgubbar varje sommar.

Jag tackade för skjutsen. I huvudet fanns bara tanken på vad som hänt . Blir det jordgubbar i sommar möjligen utklädd i stor hatt och solglasögon

Ha det bra